Per Morberg

Som skådespelare så har Per Morberg porträtterat personer som är otrevliga, smått groteska, pretentiösa och svettiga. Det är så jag uppfattat hans rollfigurer i alla fall. När Hr Morberg på senare år figurerat i mera dokumentära program på TV 4 (först jaktprogrammet där han for jorden runt och skadesköt allehanda fyrfota varelser; sedan matlagningsprogrammet där han skryter med sina kockskillz) så har jag övertygats om att han också till vardags är otrevlig, smått grotesk, pretentiös och svettig.

Matprogrammet går fortfarande på fyran och av någon anledning har jag sett betydligt fler avsnitt än vad jag skulle vilja. Det är lite som en freak show; är det på så måste jag förfärat titta. Det är uppenbart att han gillar att briljera med sina färdigheter i köket, han kan stycka kött, hacka lök i ilfart, reda såser som ett proffs. Problemet är bara att han är så jävla slarvig, det hamnar mat överallt, han tappar knivar, spiller på spisen och glömmer ingredienser. Trots detta ska man övertygas om att han verkligen vet vad han gör eftersom han kan finfördela grönsaker snabbt medan han pratar in i kameran.

Än viktigare än att hans skicklighet med stekspaden går fram, är att publiken förstår vilken karlakarl Per Morberg är. Han är stor, stark och faderlig, och framförallt så kan han laga mat till ett helt kompani i sitt rejäla, manliga kök. Han gör alltid äckligt mycket mat. När han gjorde majonnäs så använde han inte mindre än 10 äggulor. Det blir kanske 3 liter majonnäs. Vad i helvete ska han med så osmakligt mycket majo till?

Osmaklighet är ledord för TV-programmet. För ett matprogram är det inte särskilt lyckat. Allt som Per Morberg gör är, som sagt, groteskt. I det senaste programmet så skulle han tillaga oxsvanssoppa. Han hade en hel oxsvans i bitar, på tok för mycket. Han skulle bryna köttet först och hade till det en enorm wokpanna (över en meter i diameter) som stod över en eld i trädgården. Macho.

När han flyttat över allt till en skitstor kastrull och ställt på spisen så lackade svetten på Hr Morberg. Han hällde i salt, peppar och rejäla mängder rotfrukter. Han försökte beskriva dofterna på ett samtidigt larvigt och pretentiöst sätt, men uppenbart var att mest påträngande i köket var den otroligt höga testosteronhalten. När soppan var klar så slängde han upp köttbitarna på en stor plåt och silade av spadet. Trots hans rejäla kök med 4 diskhoar, 12 spisplattor och en kvadratkilometer avställningsyta så hade han ingenstans att göra av den dalhallastora grytan. Helt sonika så slängde han iväg kastrullen över golvet och den kanade hårt in i skåpluckorna längst bort i köket. WTF?

När silandet inte gick tillräckligt fort så plockade Per Morberg fram en metallslev för att tvinga igenom spadet. Sleven hade inte riktigt rätt form, "den form som slevar har haft sen 17-, 16- 15-, 14oo-talet", så i ett försök att forma till den så böjde han den tills den gick sönder. Sen klagade han ytterligare på sleven. Hela hans beteende är så charmlöst och oaptitligt att man aldrig mer vill laga mat och på sin höjd kan tänka sig att köpa hämtpizza för att stilla sin hunger.