onsdag 16 september 2009

Ni måste höja era röster för att höras!

Jag blev skrämd av en trettonårig tjej i måndags. En liten tjej med sånt där hudfärgat J-lo-läppstift som gick sju i bredd med sina sisters utanför Vasa Real, och bara gick rakt in i mig utan att se sig för. Det var verkligen ingen kollision att tala om eftersom jag hann parera hennes framfart, för att rädda min latte och mina nya byxor. Men hon studsade ifrån mig hyfsat överdrivet, tjöt: "Ajää!" och skrek sen åt min rygg: "Din jävla morsaknullare!" Jag fortsatte att gå i samma takt; kanske till och med la till ett släntrande för att verka än mer obrydd om hennes oidipala förolämpning. Fast en del av mig ville ropa tillbaka att det var hennes morsa jag knullade, fast för tretton år sen. Min inre Brenda Walsh ville rycka henne i håret. Min inre Andrea Zuckerman ville bara fredligt läxa upp henne. Men min inre trettonåriga Rally ville springa därifrån med flammande kinder, blanka ögon och Helena Bergström-snoret rinnande från näsan. Nynazister är läskiga, men jag är inte räddare för dem idag än innan jag blev nersparkad på Medborgarplatsen. Men tjejer i gäng lockar fram en annan primitiv fruktan. De är orcher och måste till varje pris undvikas!

1 kommentar:

  1. De är sjukt läskiga! Satt på t-banan mittemot fyra skränande, skrattande, spacklade, söta små flickor som lyssnade på musik i mobilerna. En medelålders kvinna sa till dem att vara tystare. Jag dog av skräck.

    Tjejerna blev tysta, skrattade sedan hånfullt och pratade skit om den stackars kvinnan på turkiska resten av resan. Med menande blickar åt hennes håll och mobilmusiken på högsta volym. Jag hukade i mitt säte och läste Metro som aldrig förr.

    SvaraRadera