måndag 18 maj 2009

Myspys i bestickslådan

En av livets dolda (och därmed mest illasinnade) jävligheter är att man dagligen, från barnsben och framåt, bombarderas med bilden av hur saker ska vara, vad som är rätt, vad som är normalt. Dessa pådyvlade "normer" ger upphov till ofantligt lidande; pressen som sätts på den person som inte följer normerna (både från omvärlden och personen själv) kan vara förödande. Trots att dessa normer är godtyckliga och skulle kunna avfärdas med sunt förnuft så lever de vidare. Inte förrän de ifrågasätts och kritiseras så luckras de upp och kan i bästa fall försvinna.

Att ligga sked framställs överallt som mysigt, tryggt, mysigt, kärleksfullt, mysigt, bekvämt, mysigt, mysigt, mysigt. Ligger man sked och inte upplever det ovan så måste man antingen ha en väldigt defekt skedteknik eller vara ett tvättäkta ärkemiffo. Eller? Det är hög tid att skedliggandet nyanseras och de mer problematiska sidorna lyfts fram. Det är inte bara mysigt och det måste vara okej att tycka det.

1. Ligger man tätt intill varandra så blir det ofrånkomligen varmt. Är det mycket hudkontakt så blir det svettigt. Ska man sova är det inte bekvämt att vara svettvarm, klibbig och omslingrad. Sorry, jag tycker inte det.

2. Ligger man som yttersked så kan man få innerskedens bakhuvud precis i ansiktet. Utan ordentlig luftgenomströmning så återanvänder man sin utandningsluft, något som snabbt blir obehagligt. Att få innerskedens hår i ansiktet är inte heller det alltid helt trivsamt.

3. Trotsar man den gängse bilden av skedliggande och placerar den mindre personen som yttersked så hamnar dennes omhållande arm i en vinkel som försvårar blodcirkulationen. Sagda arm blir då kall och zombielik och mest till besvär för både ytter- och innerskeden.

4. Ligger man exempelvis på vänster sida kan man som yttersked ha höger arm om innerskeden eller längs med sin högra sida. So far so good. Vad i helvete ska man göra av vänster arm? Går det ens att hitta en bekväm position för den? Har man den böjd under huvudet lite som kudde är det obekvämt för axel och arm. Har man armen under huvudet på innerskeden så dröjer det inte länge innan armen somnar. Placerar man armen mellan sig själv och innerskeden så omintetgörs dels hela vitsen med att ligga sked, dels blir det lätt obekvämt för innerskeden att få en vänsterarm i ryggen. Dessutom kan en viss armklaustrofobi uppstå då man knappt kan röra armen, än mindre sträcka ut den om önskan till det uppstår. Att vara äventyrlig och försöka ligga på sin vänstra arm (eller ännu värre, vrida den bakom sig) blir väldigt snabbt ohållbart.

Varför talas det inte om dessa besvär? Varför främjas ständigt bilden av skedandet som överlägset på alla sätt? Jag förnekar inte de positiva aspekterna av företeelsen men jag hatar samhället som får mig att känna att det är nåt fel på mig som inte alltid uppskattar att ligga sked.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar