De sociala, kulturella och praktiska olikheterna som man möter när man reser i världen kan vara lättare eller svårare att handskas med. En ständig källa till besvär är hur det aktuella resmålet har det med vattenklosetterna. Har man aldrig varit i USA så kan man tänka sig att toaletterna borde vara typ som hemma i Sverige. Varför inte, liksom? Vid en första anblick så ser de rätt lika ut, kanske lite lägre och (ibland, som på bilden) med en förkromad spolanordning som ser förhållandevis snygg och hi-tech ut. Lyfter man på locket så tror man dock att den är trasig för att vattennivån är på tok för hög. Halva stolen är fylld med vatten. Det ska vara så.Nackdelarna med detta är flera och "ofräscht" skulle väl kunna sammanfatta de flesta. Även om jag hört teorier om att den lägre fallhöjd som det höga vattnet medger skulle minska risken för stänk så är det faktiskt precis tvärtom. Den stora pölen med ytan farligt nära kanten bäddar för ovälkommet stänk. Vidare; av någon anledning så tycker man i det här landet att avloppsrören inte behöver vara tjockare än typ en Mentostub. Detta får till följd att det blir stopp i toaletterna betydligt oftare än hemma. Toastopp är nog så besvärligt, men får man det i toalett där vattennivån redan är bara någon decimeter från kanten så är risken stor att vattnet (samt, ve och fasa, det man ämnade att spola ner) svämmar över vid försök till spolning. Fenomenalt dålig design. Lyckligtvis så är inte heltäckningsmatta på toaletten lika vanligt i USA som i t. ex. Storbritannien (även om jag har sett konstgräs), men ett toalettstolsutbrott är verkligen inget man vill vara med om ändå.
Kära USA, för fyra decennier sedan så lyckades ni skicka människor tur och retur till månen. Är det inte dags att ni lägger lite av den pionjärandan på att tillverka en vettig toastol? Eller bara plankar en från någon annan del av världen. Det är okej, vi kommer inte att stämma er.
Inlägg
Väl rutet, broder!
SvaraRaderaPå mitt hotell i Bangkok har de en liknande variant, och där är vattennivån så hög att man riskerar att nudda ytan när man ska torka sig - om man inte riktigt ids resa på sig en smula - och det i med följderna av illa wokade räkor är det en ödesdiger kombination.
På mindre nogräknade etablissemang i krokarna har de en balja i hårdplats med fotstöd på kanterna som man hukande ska balansera på, alltmedan plasten knakar oroväckande under tyngden av ens välgödda kroppshydda. Det känns mer som att värpa än nånting annat och hela tiden finns risken att man träffar sina nerdragna byxor. Spolningen sköter man själv med en träskopa och vatten ur ett gammalt bensinfat. Dessutom utgörs dörren alltsomoftast av ett skirt skynke som fladdrar i kvällens monsunvindar. Detta är dock helt ursäktligt, helt i sin ordning och på det hela taget att föredra framför den amerikanska mardöm du beskriver.
Jag håller med, väl rutet (av er båda). Jag skulle dock vilja lägga till en ytterligare otygsdimension till de amerikanska porslinstraktorerna:
SvaraRaderaDen lilla "hylla" som ofta finns i själva skålen. Okej att man inte står och glor ner i toaletten, men det kan ju hända att man i ett spolningsmoment eller dylikt (särskilt om man är någonstans där toaletten saknar lock) råkar kasta en flyktig blick nedåt/bakåt. Många amerikanska toalettskålar är liksom utformade med någon typ av helt plan yta (opassande hög och nära vattenytan) framför det pyttelilla avloppshålet. Så att det som landar i toalettoceanen inte diskret slinker ner i avloppet, eller åtminstone i toalettens nedre delar, utan istället ligger kvar som upplagt på nåt jävla serveringsfat. Vad fan är grejen med det? Jobbar vi i tullen eller? Har amerikaner någon märklig och ännu icke diagnosticerad faiblesse för att nära granska sin egen avföring?
För övrigt skulle jag också vilja skicka transatlantiskt hat på dörrknoppar, men det kanske kommer...
Jo, hyllan är fruktansvärd. Den som kom på den är fan en sick f-ing bastard.
SvaraRadera"Brush 'n' flush", som jänkarna säger...
SvaraRadera