fredag 31 juli 2009

Transatlantiskt hat III (fast tvärtom): Kapsyler

Att man stör sig på saker som är annorlunda och lite sämre utomlands är vanligt, men ofta så inträffar också det omvända; man blir varse om hur värdelös en sak är hemma när man får uppleva en mycket bättre lösning i ett annat land. I USA är de flesta öl- och läskflaskor i glas försedda med gängor så att man lätt bara kan skruva av kapsylen. I Sverige finns det ytterst få flaskor som är så (Miller Genuine Draft på Systembolaget är ett undantag) vilket innebär att man oftast måste ta till en kapsylöppnare (eller annat tillhygge) för att komma åt sin dryck. Att man behöver ett verktyg för att öppna något som konsumeras direkt ur förpackningen är bortom dumt. Hur skulle det se ut om man behövde en sax för att öppna en Piggelin? Eller en mattskärare för att forcera en påse chips? En tving för att få äta sin Risifrutti? En rubank för att få upp en stimorolpåse? Eller (troligen det mest relevanta exemplet) en konservöppnare till ölburken? Det kan varken vara svårt eller dyrt att fixa gängor på glasflaskor så varför gör de inte det?

Tips: en väldigt vanlig modell på kapsylöppnare är den på bilden; en stansad plåtbit med en välvd sida och en kantig sida. De allra flesta verkar inte ha förstått att om vänder den välvda sidan mot handen vid kapsylöppning så slipper man få avtryck i fingrarna från den kantiga och obekväma sidan.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar