onsdag 6 maj 2009

Kontorslandskap


Det finns mycket att ogilla med kontorslandskap men hatet kommer inte fram ordentligt förrän, som idag, två av medarbetarna bestämmer sig för att diskutera en film de sett. Tvärs över landskapet. Högt. Ljudligt. Fullständigt ointressant. Otroligt länge. Utan någon som helst respekt för oss andra som inte vill höra. Det mest irriterande med deras diskussion är att de är rörande överens om det mesta men ändå måste formulera varje tanke extremt ingående, som om deras insikter är så mästerliga att de bara måste uttryckas och förpesta landskapsluften.
Som tur är hade jag hörlurar med musik nära till hands som åtminstone delvis lyckades dölja det höga och ljudliga samtalet, men det pågick så länge och var så fruktansvärt själsdödande långtråkigt att det blev smärtsamt att uthärda i de korta pauserna mellan Spotifylåtarna. Det tvingade fram en tripp till köket där ett ledset cream crackerkex letades fram och åts. På det kokades vatten upp och en udda pulverchoklad rördes ner i en kopp. Med chokladkoppen i hand vankade jag långsamt tillbaka till landskapet men sölandet till trots så diskuterade de fortfarande den där jävla filmen. Jag blev en morrande Belker inombords.

3 kommentarer:

  1. Spoilade de filmen också? För då ska de fan sprängas

    SvaraRadera
  2. Vad var det för film?

    SvaraRadera
  3. Filmen var The Escapist och jag lyssnade för lite för att höra spoilers. Frågan är dock om jag kommer kunna se den utan att minnas deras samtal och störa ihjäl mig på filmen pga det.

    SvaraRadera