tisdag 12 maj 2009

Velocipedister

Rödljus gäller väl inte för mig? Inte heller färdriktning? Kör jag dessutom mot rött åt fel håll så tar väl de ut varandra? Klart jag har koll när jag vinglar ner för S:t Eriksgatan med ungen på pakethållaren och samtidigt pratar i mobil. Eller sms:ar när jag svänger vänster i en korsning.
Jag betvivlar att Homo Erectus är utdöd; åtskilliga individer lever och frodas som cyklister i Stockholm. Lyckligtvis kommer det naturliga urvalet att göra sitt förr eller senare, man kan inte ha ett chicken race med treans buss (där Torgatan möter Solnabron) alltför många gånger innan turen tar slut.
De senaste åren har en ny typ av knäpp cyklist dykt upp som jag hoppas försvinner minst lika fort; de som kör s.k. fixies. Fixie = fixed gear bicycle, dvs enväxlade cyklar utan frihjul. Detta innebär att så länge bakhjulet snurrar så går även vevarmar/pedaler (att se dessa i nedförsbackar är på samma gång enerverande och roande). Lägg till att fixies aldrig har bromsar samt att styret oftast är decimeterbrett så har vi ett fordon som är ungefär lika kontrollerbart (och praktiskt) som en rodeotjur. Att de ofta är tillverkade i ultralätta hitechmaterial som gör dem dyra och sköra som Mingvaser gör bara idiotin desto större. Närmaste velodrom sägs finnas i Danmark. Snälla, snälla, snälla kan ni inte flytta dit.

2 kommentarer: