Återförslutningsbar, my ass

Fler och fler livsmedel har börjat använda sig av förpackningar som benämner sig återförslutningsbara. De tycker sig få denna egenskap medelst en smal tejpbit som ska för hindra att förpackningen går upp efter att man öppnat den. Jag har sett denna lösning på kaffepaket, smörgåsskink- och ostförpackningar, och den finns säkert på fler varor. På ingen av dem fungerar det för fem öre.

Tejpbiten på kaffepaketen blir efter första användningen täckt av kaffepulver och således helt obrukbar. På skinkförpackningen blir tejpen och förpackningen med ens alltför flottiga för att möjliggöra någon som helst vidhäftningsförmåga. Osten lider av samma problem, plus att kondensen försvårar det hela ytterligare. Inte en endaste återförslutning får man uppleva.

Det otroliga i sammanhanget är att trots att tejpbiten är helt värdelös och att man på en gång märker att den inte fyller någon funktion alls så dyker det upp alltfler förpackningar med den här lösningen. Det antyder att det inte finns någon som testar det hela innan de släpper ut skiten på marknaden, utan de bara tutar och kör och förutsätter att allt är som det ska vara. Man får hoppas att de bryr sig om innehållet en aning mer än omslaget så att man inte får glasbitar i sin Flygande Jakob. Eller nåt.