söndag 7 juni 2009

Det här är Lennart

Idag var det val och vi går förhoppningsvis mot en bättre framtid. Den mest påtagliga kortsiktiga förbättringen är att valaffischerna nu kan plockas bort. Få saker gör Stockholm fulare än otaliga färgglada planscher med röstfiskande politker. Det är för mig oförståeligt att man inte får sätta upp en konsertaffisch på ett elskåp i stan, men samtidigt är det tydligen helt okej att tapetsera ett helt broräcke med bilder på Marit Paulsen med ett ditphotoshoppat leende.

Även om det finns undantag så är de flesta valaffischerna fullständigt intetsägande. Det verkar som att ju större partiet är, desto mindre väsentligt finns att skåda på planscherna. Målet är att bara påminna de trogna väljarna att de ska rösta som de brukar samtidigt som man inte ska stöta sig med någon i hopp om att locka några av de som inte bestämt sig. Det gör man med poänglösa uttalanden som att krig är dåligt och jobb är bra.


Det verkar dock som att partiernas favoritargument till varför de ska få röster är deras politikers leende ansikten. Som om att se ett stort och bländvitt leende räcker för att övertyga väljarna om att de ska lägga sina röster på leendets ägare. Jag kan inte säga att jag förstår den taktiken och det blir ännu mer oförståeligt när man tittar på bilderna som de valt att blåsa upp på planscherna. Som den med Marita Ulvskog och Mona Sahlin. Dessa två toppsossar är översminkade och retuscherade till närapå oigenkännlighet. De ser ut som nåt man skulle hitta på ett riktigt dåligt Madame Tussauds. Dock kan man förstås identifiera Mona Sahlin på hennes patenterade kånkelbärsmascara från helvetet som hon envisas med. Hur världsfrånvända är socialdemokraterna om de tror att en sån bild lockar väljare, särskilt då de i övrigt anstränger sig för att inte förmedla vad de står för?


Tittar man åt höger så ser det inte mycket bättre ut. Visserligen har (m) råd med lite duktigare retuschare, men kollar man på exempelvis bilden på Anna Maria Corazza Bildt så undrar man återigen hur de tänkte. Anna Maria Condoleezza Bildt har en enormt puffig frisyr, som ger ett ofantligt kvadratiskt huvud som ser desto skummare ut då hon även besitter en tandpetshals. Det Jokerlika leendet gör henne inte heller hemtrevligare. Vem tyckte då att det var en god ide att göra extrema närbilder så att huvudet blir fem gånger naturlig storlek och samtidigt fem gånger så skräckinjagande? Tror verkligen moderaterna att folk vill rösta på ett kubhuvat fågelmonster? Inte? Varför framställer de då Anna Maria Corleone Bildt som ett sådant?


Att partierna förorenar staden med fula, poänglösa och korkade planscher som förutsätter att väljarna är blåsta kan vara en av orsakerna till det skamligt låga valdeltagandet. Om de politiska partierna basunerar ut värdelösa ickeåsikter är det inte konstigt om folk slutar lyssna och slutar bry sig. Eftersnacket på SVT pekar dock på att en del avstått från att rösta för att stora, stygga EU är ett byråkratiskt pengahål som inte bryr sig om medborgarna och att inte rösta är en protest som politikerna ska ta till sig. Om man i en demokrati tror sig kunna påverka genom att lojt skita i den demokratiska processen så har vi tyvärr exakt de valkampanjer vi förtjänar.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar