Faktiskt

Det finns människor som av någon anledning slänger in ordet "faktiskt" i meningar där de inte alls hör hemma. Jag kan för mitt liv inte förstå varför detta missbruk förekommer och ordet kommer att tappa all betydelse om det fortgår. Ett exempel är på sin plats:

-Hade du det bra på semestern?

-Jo, det var faktiskt skönt att komma bort.

Vad i helskotta gör det där faktisktet där? Trodde personen att det inte skulle vara skönt med semester men blev sedan positivt överraskad? Eller är det frågeställaren som underförstått tror/önskar att semestern varit usel och måste rättas? Nej, jag tror varken det ena eller det andra men likafullt används ordet så ibland.

Ett ännu värre exempel:

-Vad tycker du om min nya tröja?

-Du passar faktiskt jättebra i den!

Svaret är formulerat som en komplimang men det blir i själva verket en förolämpning på grund av faktisktet. Det låter som att det är förvånande att frågeställaren passar i den nya tröjan; att han/hon brukar ha illasittande eller fula kläder. Ganska elakt sagt, inte sant?

Varför säger folk så? Kan det vara så att de tycker att "faktiskt" kan fungera som ett sorts förstärkningsord? Att "det där var faktiskt gott" är ungefär samma sak som "det där var jättegott"? Används det som ett uttfyllnadsord som inte ska ha någon mening? Jag har funderat på om man använder ordet "faktiskt" för att slippa känna sig förutsägbar. Som om att bara svara "jo, det var skönt att komma bort" på frågan om semestern är lite för enkelt, att man är minsann mer mångbottnad än så, att man vill inte placeras in ett fack med simpla semesterälskare. Visserligen så njöt man av semestern, men det var fel av den som frågade att förutsätta att det skulle vara så. Eller nåt.

Oavsett anledning är det dumt, fel och ibland direkt förolämpande. Och jävligt irriterande.